Antalet nyregistrerade bensindrivna personbilar minskade förra året med knappt 70 000. Även antalet nyregistrerade dieseldrivna personbilar minskade men med 14 procent medan antalet nyregistrerade personbilar med dubbla bränslen, bensin samt etanol, bio- eller naturgas ökade med 59 procent under 2008. Det framgår av SIKA:s statistik om fordon i landets alla län och kommuner.

Vid årsskiftet 2008/2009 hade antalet bensindrivna personbilar i trafik minskat med tre procent (105 800 bilar) jämfört med årsskiftet 2007/2008. När det gäller dieseldrivna personbilar ökade de med 18 procent till drygt 64 900 bilar. Vid årsskiftet 2008/2009 uppgick personbilar med dubbla bränslen till 162 800 stycken, en ökning med 60 procent.

Regeringen har beslutat att avskaffa systemet med utskick av yrkestrafikmärken från och med den 1 januari 2010.

Förslaget är en regelförenkling med minskade administrativa kostnader för näringslivet samt för Transportstyrelsen som varje år skickar ut ca 120 000 yrkestrafikmärken.

– Nu går vi vidare med att göra det enklare att vara företagare genom att minska regelbördan kring yrkestrafikmärket och samtidigt genom ny teknik få bättre koll på att yrkestrafiksfordon har de tillstånd som krävs säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Istället för yrkestrafikmärket så sker nu kontroll av fordonets registreringsnummer mot vägtrafikregistret vilket ger direkt, uppdaterad information om huruvida fordonet har ett gällande trafiktillstånd och får användas i yrkesmässig trafik eller inte. Systemet med utskick av yrkestrafikmärken infördes 1980 när dagens teknik inte fanns tillgänglig.

Yrkestrafiken kör för fort – men det finns ljusglimtar Yrkestrafiken fortsätter att köra för fort, enligt 2008 års hastighetsmätningar. Det finns dock siffror som visar på förbättringar. Det är framför allt på 50-sträckor och att alltfler fler bussförare håller hastighetsgränsen på 90-sträckor. Medelhastigheten har sänkts med cirka 1 km/tim hos flera fordonslag. Totalt bidrar sänkningarna till att utsläppen av koldioxid har minskat med 5 357 ton.

Den senaste mätningen gjordes i oktober 2008. Totalt gjordes 17 000 observationer i hela landet.

Taxi- och lastbilsförare är de grupper som är sämst på att hålla skyltad hastighetsgräns. Till exempel håller endast 40 procent av taxiförarna hastigheten på 50-sträckor, 27 procent på 70-sträckor och 54 procent på 90-sträckor. För lastbilsförare är motsvarande siffror 34 procent på 50-sträckor, 40 procent på 70-sträckor och 48 procent på 90-sträckor.

– Det finns mycket kvar att göra när det gäller hastighetsefterlevnaden. Det handlar om att förändra attityder hos individer och få genomslag på företagsnivå, och det tar tid. Det som är mycket glädjande är att vi har ett bra och konstruktivt samarbete med branschorganisationerna, både nationellt och regionalt. Det är endast med gemensamma krafter som vi kan förbättra situationen, säger Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö.

Bildat säkerhetsnätverk

Bussbranschens riksförbund arbetade under fjolåret med hastighetsfrågan. Bland annat har man tagit fram ett nytt trafiksäkerhetsprogram för åren 2009–2012 och bildat ett säkerhetsnätverk. Syftet med nätverket är att fördjupa kunskaper, diskutera och sprida goda exempel kring trafiksäkerhet.

– Det är positivt att det arbete som branschen lagt ner ger resultat och att vi kan se att hastigheten dämpats något på 70-, 90- och 110-sträckor. Att köra för fort är alltid oacceptabelt och vi kommer att fortsätta att fokusera på hastigheter i vårt trafiksäkerhetsarbete, säger Anna Grönlund, förbundsdirektör på Bussbranschens Riksförbund.

Satsar på förarutbildning

– Trafikbeteende är starkt kopplat till attityder. Sveriges Åkeriföretag har därför de senaste åren lanserat förarutbildning om attityder och beteende i trafiken. En utbildning som tusentals förare deltagit i och som gett positiva resultat. Mot bakgrund av vårt trafiksäkerhetsarbete är det glädjande att den uppmätta medelhastigheten vid Vägverkets mätpunkter är lägre än tidigare, säger Carina R Nilsson, vice vd i Sveriges Åkeriföretag. Men det finns en del kvar att göra. Yrkestrafiken måste fortsatt vara föredömen i trafiken.

Kräver trafiksäkerhetspolicy

– Vi jobbar vidare med trafiksäkerhet och hastighetsanpassning. Det är glädjande att medelhastigheten har sänkts, även om det finns mycket kvar att göra. Vi måste tydligare visa på fördelarna med att hålla hastigheten; lägre drivmedelskostnader, färre skador, bättre miljö och nöjdare kunder, säger förbundsdirektör Thomas Winskog.

Samtliga medlemmar i Svenska Taxiförbundet har en egen trafiksäkerhetspolicy och ska arbeta efter den. Den som inte har en egen policy nekas medlemskap.

Fakta om mätningarna

Vägverket har under åren 2006–2008 mätt hastigheten hos yrkestrafiken – lastbilar, bussar och taxi. Mätningarna har utförts under samma tidsperioder och på samma sätt i hela landet och därefter har resultatet sammanställs på nationell nivå. Mätningarna har gjorts på 185 platser i Sverige.

Mätplatserna har valts ut med hänsyn till att mätpersonen har kunnat utföra uppdraget på ett säkert sätt. De har försökt att vara dolda, för att inte påverka föraren. Övriga viktiga faktorer: marken ska vara plan och inte i direkt anslutning till en hastighetsändring, fordonen ska med god marginal kunna hålla högsta tillåtna hastighet.

Mätningarna gjordes inte i närheten av korsningar eller trafikljus. All företagsprofilerad yrkestrafik mättes, men bara "fria" fordon (de som åker först, i en grupp av flera, mättes). Väglagförhållanden ska vara jämförbara mellan mätningarna varav det finns riktlinjer som anger under vilka veckor som mätningarna ska ske.

Mätningarna har gjorts i samarbete med Sveriges Åkeriföretag, Bussbranschens riksförbund och Svenska Taxiförbundet. Lokalt har mätningarna skett i samarbete med enskilda transportföretag. aktörer.

Regeringen har beslutat att uppdra åt Energimyndigheten att i samverkan med Energimarknadsinspektionen, Transportstyrelsen och Vägverket lämna ett samlat kunskapsunderlag om marknaden för elbilar och laddhybrider.

I uppdraget ingår bl.a. att beskriva teknikläget och den förväntade utvecklingen, tillgänglig marknad med befintlig laddinfrastruktur samt om det finns behov även föreslå vilka styrmedel som kan vara lämpliga för att stimulera utbyggnaden av laddinfrastrukturen och introduktionen av elbilar och laddhybrider.

– Det är dags att öka takten med att ersätta de fossilstinna bilarna mot mer miljövänliga och där ser jag elbilen som en viktig pusselbit. Elbilen är inte science fiction. Elbilen finns här och nu och med utkomsten av vårt beslut har elbilen förutsättningar att mycket snabbt rulla ut på marknaden, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Uppdraget bör genomföras i samråd med företrädare för bilindustrin, eldistributörer, elproducenter, konsumenter, Sveriges Kommuner och Landsting samt relevanta myndigheter.

Uppdraget ska redovisas till Näringsdepartementet senast den 29 maj 2009.

Trots att bältesanvändningen bland förare och passagerare i framsätet ligger på cirka 95 procent på landsväg och närmare 90 procent i tätort, kan 50 liv fortfarande räddas om alla använder bilbälte, uppger Vägverket. Därför skärper polisen kontrollen av bältesanvändningen i hela landet 16–22 februari. Samtidigt genomför NTF lokala informationsinsatser i hela landet.

– Bilbältet är den enskilt viktigaste delen av bilens skyddssystem. Bältet reducerar risken att dödas eller allvarligt skadas vid en kollision med ca 50 procent. Vid kollisioner i tätortstrafik, som oftast sker i relativt låga hastigheter, är skyddseffekten ännu större. Krockkuddar är ett bra komplement till bilbältet men kan aldrig ersätta detta, inte ens i låga hastigheter, säger Jonas Lång, enhetschef, verksamhetsområde Samhälle vid Vägverket.

Drygt 40 procent saknade bilbälte

Av de omkring 270 bilister som dödades i bil under 2008 hade drygt 40 procent inte använt bilbälte vid olyckstillfället. Enligt Vägverkets analys hade åtminstone hälften av dem som inte använt bälte, cirka 50 personer, överlevt om man varit bältad. Personer som inte använder bilbältet bryter många gånger också mot hastighetsgränser och är ofta påverkade av alkohol. Yngre män är överrepresenterade.

Bältesanvändningen är generellt sett hög i Sverige. Bland förare och framsätespassagerare är bältesanvändningen på landsväg cirka 95 procent i personbil och för baksätespassagerare cirka 90 procent. I tätort ligger bältesanvändning i framsätet på cirka 90 procent. Bland förare av tunga lastbilar har användningen ökat något de senaste åren, men är fortfarande låg, endast 40 procent av förarna är bältade. Bältesanvändningen bland taxiförare har däremot ökat kraftigt de senaste åren och var 91 procent i fjol.

– Polisens kontroller syftar till att öka bältesanvändningen och därmed bidra till att färre skadas eller dödas i trafiken. Polisen kommer att genomföra omfattande trafikkontroller över hela landet under veckan. Bältesanvändning är en självklarhet för att slippa bli skadad eller i värsta fall dödad, säger Björn Lidö, trafikansvarig på Rikspolisstyrelsen. Övervakning av bilbältesanvändningen är vid sidan av hastighet och nykterhet ett prioriterat område för polisen.

Hittar på knep

– Trots att vi har ett säkerhetssystem som reducerar risken att dödas eller skadas vid en kollision med cirka 50 procent, så väljer vissa människor att sitta obältade. Så länge det finns personer som till och med hittar på knep för att gå runt ljud- och ljussignalen från bältespåminnaren för att slippa använda bilbältet, måste vi oförtrutet arbeta vidare med övervakning kombinerat med information i hopp om att stärka den allmänna riskmedvetenheten, säger NTF:s vd, Jan Sandberg.

För närvarande ligger bötesbeloppet för att inte använda bilbälte på 1 500 kronor. En förare som inte ser till att passagerare under 15 år använder bilbälte, och för mindre barn bilbarnstol eller bälteskudde, kan få böta 2 500 kronor. I bussar försedda med bälten ska passagerare använda dessa.

Ny statistik från BIL Sweden visar att antalet nyregistrerade miljöbilar i Stockholms län minskade med 53 procent i januari. Andelen miljöbilar av de totala nybilsregistreringarna i Stockholms län har sjunkit kraftigt. I januari i år var 29 procent av de nya bilarna miljöbilar jämfört med 43 procent i januari förra året och 46 procent i december förra året. Stockholms län har därmed halkat ned från första till sextonde plats i rankingen över län med högst andel miljöbilar av de totala nybilsregistreringarna i länet.

– Den minskade miljöbilsandelen i Stockholms län bekräftar våra farhågor om att politikernas beslut om att i förtid dra in flera av stimulanserna för miljöbilar nu slår igenom på bilmarknaden, säger Bertil Moldén, vd för BIL Sweden

– Politikerna måste nu agera och återinföra trängselskattebefrielsen för nya bilar och parkeringsförmånerna för miljöbilar i Stockholm. Dessutom bör beslutet om slopad miljöbils-premie från 1 juli i år rivas upp. Dessa åtgärder skulle vara bra både för miljön och för att stimulera den svaga svenska bilmarknaden, säger Bertil Moldén.

Miljöbilsregistreringar per län

Uppsala län hade den högsta miljöbilsandelen i landet i januari i år då 42,4 procent av alla nyregistreringar i länet var miljöbilar. På andra plats kom Gotland med 39,4 procent miljöbilar, följt av Västernorrland med 38,1 procent, Västra Götalands län med 37,3 procent och Östergötlands län med 36,5 procent. Stockholms län, som under lång tid innehaft förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen, hamnade i januari först på 16:e plats i länsrankingen med en miljöbilsandel på 28,9 procent. I januari förra året var miljöbilsandelen i Stockholm län 43,3 procent och i december förra året 45,9 procent. Riksgenomsnittet för miljöbilsandelen under januari i år var 32,0 procent jämfört med 35,9 procent januari förra året.

Miljöbilsstatistiken per län har också delats upp per typ av miljöbil. I Stockholms län var 74,9 procent av de nyregistrerade miljöbilarna i januari i år etanolbilar (E85), 9,1 procent var dieseldrivna bilar med CO2-utsläpp på max 120 g/km, 7,6 procent var bensinbilar med CO2-utsläpp på max 120 g/km, 6,2 procent var hybridbilar och 2,2 procent var gasbilar.

Miljöbilsregistreringar per kommun

Ser man till miljöbilsregistreringarna kommunvis så sjönk miljöbilsandelen i Stockholms kommun från 48,7 procent i januari förra året till 25,0 procent i januari år. I december förra året var miljöbilsandelen i Stockholms kommun 48,8 procent. I våra övriga storstäder så sjönk miljöbilsandelen marginellt i Göteborg från 46,4 procent till 45,4 procent medan den ökade något i Malmö kommun från 29,7 procent i januari förra året till 31,7 procent i januari år.

Dieselbilar per län

Den högsta dieselandelen under januari hade Jämtlands län med 58,5 procent dieslar av de totala nyregistreringarna i länet. Den näst högsta dieselandelen hade Norrbottens län med 54,6 procent, följt av Dalarna med 46,4 procent, Västerbotten med 45,7 procent och Gotland med 45,5 procent. Riksgenomsnittet för dieselandelen var 40,8 procent under januari i år jämfört med 26,0 procent under januari förra året.

Näringsdepartementet drar tillbaka förslaget om att slopa skattemärket på bilar från den 1 april, uppger MHF. Både Finansdepartementet och Justitiedepartementet har protesterat mot borttagande, eftersom staten riskerar att förlora betydande skatteintäkter om skattemärket försvinner.

I slutet av förra året noterade MHF regeringens planer på att slopa skattemärket på personbilar och lastbilar från och med 1 april 2009. Men redan från början protesterade Rikspolisstyrelsen mot förslaget. Man pekade på riskerna med att ännu fler bilister skulle strunta i att betala sin skatt när det inte omedelbart kunde upptäckas via skattemärket ute i trafiken.

Finansdepartementet instämmer i kritiken – den besparing på 50 miljoner kronor som Näringsdepartementet förespeglat kan snabbt ätas upp av uteblivna bilskatter, som totalt ligger på cirka 10 000 miljoner kronor.

Så sent som i december sa infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) i Sveriges riksdag att regeringen arbetar vidare med frågan. Men i början av 2009 blev det tvärstopp.

Förslaget har lagts på hyllan på obestämd tid, erfar MHF:s tidning Motorföraren. Förutom rikspolisstyrelsen har även Skatteverket, Bilprovningen, länsstyrelserna och Trafikförsäkringsföreningen gjort tummen ned för slopade skattemärken på bilarna.